Då har dagen äntligen kommit, som jag längtat efter i fyra år.
Vi visste redan innan dessa fyra åren att det skulle gå åt helvete, och det kan man väl lugnt säga att det har gjort…

De fattiga har blivit fattigare.
De sjuka har blivit utförsäkrade och står helt utan försörjning.
De som vill jobba men inte har ett jobb, lever på existensminimum.

Slå på den som redan ligger ner, gör det, det verkar väldigt mänskligt.

“Att arbeta ska löna sig” Jag vet inte hur många gånger jag hört det jävla uttrycket.
Så nu sänker vi a-kassan och tvingar ut folket på arbetsmarknaden (där det för övrigt inte finns några jobb).
Hade det inte varit bättre att börja i rätt ände? Att först skapa jobben?

Idag ska jag rösta!
För hela Sverige!

Jag gillar inte när man säger att rösta är en demokratisk plikt. Det är en rättighet, en rättighet som man ska vara rädd om och våga använda.
En plikt innebär att man i princip är tvungen, och det är väl inte speciellt demokratiskt?