Besökare
Bloggen har unika besökare
Denna månaden har bloggen haft besökare
Denna veckan har bloggen haft besökare
Vi som bor här hemma!
Gubben - Bloggare på dalahavens.se
Hunden Skorpan - En tjock & trött livsnjutare
Katten Sally - En sur & tvär kärring
Katten Plutt - En kelen mammagris
Sweden Rock Festival
klart.se
Det på insidan är väl fortfarande det som räknas?
Jag förundras över hur folk kan ändras så mycket av någon sorts operation för viktminskning. Skönheten sitter inte i det yttre, det är det man har på insidan som gör oss unika, som gör oss vackra.
Visst skulle jag också vilja gå ner några kilo, men det är mest för att man fysiskt mår bättre, kanske är lite lättare att hitta kläder som sitter bra och inte är svindyra, inte för att man ska bli en bättre människa.
Det är så himla många man hör som har fått så mycket bättre självförtroende för att de gått ner i vikt. Jag tror inte att flera års mobbning, eller annat som gjort att man fått ett dåligt självförtroende bara försvinner så där hux flux för att man går ner i vikt. Det kanske försvinner precis då när man går ner i vikt, för att det är det som upptar mest av ens tid, men vad händer om det kommer tillbaka, när man t.ex inte går ner mer i vikt, eller något annat som gör att man mår lite dåligt?
Man ska vara glad för den man är, med eller utan fettvalkar! Tänk om alla skulle se likadana ut, hur roligt skulle det vara? Att aldrig se någon som vågar sticka ut? Jag skulle tycka att det var dötrist.
Har man fina vänner som jag, så bryr de sig inte om hur man ser ut, man ska inte ens få någon gliring om att man ska fundera på vad man stoppar i sig. För dom som känner mig vet att jag inte äter mycket mer än någon annan, jag äter inte en massa godis och sånt. För min del är det genetiskt, finns många stora damer i mitt släkte. Min morfar sa till exempel om sin mor (som för övrigt inte var så lång, också något som ligger i vår släkt) “Hon vägde 90 kilo när hon var 20 år” sen såg han riktigt stolt ut. För honom var det en riktig kvinna, han sa till min mamma när hon bantade i 18-årsåldern att sluta upp med det där för tids nog får man inte i sig någon mat ändå, det kommer kanske en tid när vi blir sjuka eller när vi blir gamla och inte orkar äta, vilka klarar sig bäst då? Jo vi som har något att ta ifrån.
Så du, som gjort en operation, eller gått ner i vikt själv (vilket är mycket starkt isåfall!), och säger hur äcklig du var innan eftersom du var överviktig, du måste tycka att jag också är äcklig?! Det är inte speciellt snällt i så fall!
Jag vill tacka Ingela för den fina kommentaren när vi diskuterade viktminskning, fettvalkar och andra sådana obetydliga saker.
”Vissa passar i att vara lite större, du är en sån som passar i det, jag skulle inte ens kunna tänka mig dig smal.”
Sen vill jag passa på att tacka Malin för att hon aldrig skulle bry sig om jag så gick upp 10 kilo till, hon är en äkta vän som ser människors inre skönhet, det där som gör oss speciella! :)
Idag har jag druckit bosniskt kaffe, det smakade inte hallon (det smakade för jävligt)!
Maior e longinquo reverentia
"På avstånd är allt vackert"
7 kommentar:
Nä, trist det där. Jag tycker du är fin ja. Jag brukar kalla mig sjävl chocolate (läs tjock o lat) o det menar jag inte som något negativt. Det finns väl inget härligare än en god krämig nougatpralin? En sådan är jag!
Vad fin du är Nettan.
Jag tycker du är alldeles perfekt och vacker som du är.
*kram och puss käre Watson*
/Sherlock
Tack du älskade Sherlock!
Du är också så himla fin <3
/Watson
Tack Fru Nilsson!
Det var underbart att höra att det finns någon mer än jag som inte tänker på vikt och viktnedgång hela tiden!
Jättefint skrivet, Nette. Du är så vacker.
"Skönheten kommer inifrån, därför rodnar äpplet".
Kram på dej min fina dotter<3
Va bra skrivet... man hoppas ju att det är så... innifrån... eller om det är utsidan så har vi ju så mycket mer att älska... så hur det än är ... man får va som man är...
Jättebra skrivet!
Du ska se ut som du gör, du är så himla fin